VK: Semiotik och Visuell retorik
Inget i en bild är där av en slump. Allt är noga planerat och arrangerat. Skälet till detta är att ge produkten/tjänsten en så intressant och tydligt och säljande budskap som möjligt. Visuell retorik är att tala visuellt till potentiella kunder. Vad i bilden lockar en viss målgrupp. Färg? Text? Personen? Blicken? Teckensnittet? Bakgrunden? Slogan? Det handlar om att kunna förmedla ett budskap på ett sådant sätt att åskådaren lätt fångar upp, tar till sig och förstår meddelandet samt lockar denne till ett handlande.

Semiotik är att kunna tolka en bild. Ex: Uggla står för klokhet. Äpplet för kunskap. Lejon för (kunglig) makt. En cirkel med spretande streck är symbolen för en sol. Om en person med blött hår klädd i morgonrock kan vara index för att denne precis kommit ut ur duschen osv. Med hjälp av dessa symboler ska vi kunna göra bildens innehåll till något roligare på ett innovativt sätt. /L

VK: Bildhantering

Kalkering..
Att vi alla (elever) sitter och nickar efter att magistern frågat om vi har jobbat något tidigare i programmet illustrator är en femma. Men när han verkligen får se hur flera av oss knaggligt tar oss fram i programmet gör magistern en helomvändning och visar sitt tålamod genom att visa om och om igen hur man kalkerar mycket enkla grundobjekt som raka och krökta linjer, det är den andra sidan av myntet. Det är en skillnad att fråga någon om denne har jobbat i ett visst program och att fråga hur skickligt personen hanterar programmet. Jag skulle kunna tro att även magistern lärde sig något nytt just den dagen.

..magnetlasso..
Allt det som jag lärt mig angående bildhandtering i Photoshop är strikt förbjudet att fortsätta med. Åtta års bildhandtering ner i avloppet. Hotet från magistern löd: "Annars blir det smäll på fingrarna". Jag lärde mig mycket under photoshopslektionen och användning av magnetlassot var mycket praktiskt och lätt att använda. Men nu vet jag att när jag i fortsättningen ska jobba med en bild, ska jag undvika att kasta bildinformationen i papperskorgen vilket gör att jag aldrig kan återgå till ursprungsbilden, och istället använda mig av knapparna längst ner i fönstret "lager" när jag vill arbeta med bildens färger eller beskära eller ta bort bakgrund/förgrund osv.

..och 40 cm
Att få instruktionen att ta med sig en 40 centimeter lång linjal till nästa Indesignslektion då började vi undra.. eh.. vad vi skulle mäta med den. Det visade sig att vi skulle kopiera en fysisk sida ur en dagstidning och behövde linjalen till att mäta ut de olika stödlinjerna för marginaler, satsyta, spalter, mellanrum, figursättning osv i InDesign. Det är aldrig trista lektioner i InDesign eller Photoshop för den delen. Nä, de blir bara mer och mer intressantare tack vare att vi har så bra lärare i dessa program. /L

VK: Hemtentamen - Frågor & skissuppgift
Till en början tyckte jag att frågorna om visuell kommunikation var enkla att besvara , men ju djupare jag plöjde genom litteraturen desto längre tid tog det att besvara dem. Än idag tycker jag att jag kunde gett ett "fylligare" svar om jag bara hade grävt lite till.

Skissuppgiften tyckte jag var en utmanande och kul arbetsuppgift: Hur man ska locka nya studenter till högskoleutbildningen medieteknik till Södertörns högskola på Campus Haninge. Jag ville göra en enkel, ren och samtidigt en lockande tidningsannons som skulle ta plats i tidningar som Stockholms City eller Metro. Skäl till detta val av tidningsannons är:

1) Dessa två tidningarna är gratis. Alla har råd att läsa dem.
2) En tidningsannons är praktisk och kommer mer till nytta det vill säga; En pelaraffisch eller en kartongplanch som dekorerar väggarna på tågen kan man inte ta med eller stoppa i fickan lika lätt som med en tidningsannons. Dessutom väger en utriven tidningsannons (A6 format) mycket mindre än en affisch.
3) Kostnaden. En tidningsannons borde kosta mindre på grund av papperskvalitet och storlek. Men eftersom jag inte känner till prislistan kan jag inte ange något prisresultat. /L

Illustrator cs2: "Spara som"
För att kunna öppna en fil i ett äldre datorprogram, är det en god idé att när du väljer "spara som" , se till att du sparar filen som en äldre version.

Exempel:
Låt oss säga att du jobbar i Illustrator cs2 och vill öppna filen i en äldre version d.v.s. Illustrator cs. Välj "spara som". Döp filen. Tryck ok. I nästa fönster som dyker upp på skärmen bestämmer du i vilken version du vill spara filen i. Valet av version finns uppe i vänster hörn. Det sista fönstret som dyker upp på skärmen, varnar om du verkligen vill spara i formatet cs.Tryck Yes.

Hur vet jag vilken version jag jobbar i?

• För att ta reda på vilken programversion du jobbar i. Gå till menyn Help i datorprogrammet och välj "About Illustrator..".
• Om du inte har programmet öppet kan du alltid klicka med höger musklick på programikonen. Välj egenskaper.

Det bästa sättet att ta reda på program versionen är att öppna själva datorprogrammet och gå till menyn "Hjälp" och välja "Om Word"/"About Word".

Att spara i Flash 8
Om du jobbar i någon av de senaste Flash programmen och ska öppna filen i den äldre Flash MX 2004. Välj spara som, döp filen och välj Flash MX 2004 i samma fönster. /L

Seminarium 22 feb: Etnografi

Vad är etnografi?
Det betyder folklivsforskning. Det vill säga att man som forskare beskriver och jämför olika kulturer och samhällen.

Metod
Forskarna gör sina observationer under en längre period för att få erfarenhet av den specifika situationen.

Motivation
Ett exempel på motivation är att man vill se hur folk tittar på tv i sina hem.

Tillvägagångssätt
Hur en forskare ska gå tillväga utan att synas för att inte störa det normala beteendet hos den eller dem han observerar. Och med vilket hjälpmedel ska forskaren samla in informationen. Med hjälp av enkäter, intervjuer, anteckning från observation o.s.v.

Hur mycket påverkar man egentligen vardagslivet med sin närvaro på observationsplatsen? Och hur mycket ska man avslöja om sig om man forskar ute på webben, t ex Lunarstorm?

En journalist som sitter och äter middag med stadsministern vinner inget på att göra det, medan en forskare får en kontakt med stadsministerns personliga sida för sitt forskningsarbete.

En forskare som sitter i ett hörn av ett klassrum observerar inte bara elevers beteende utan kan även föra en statestik över t ex hur många pratar, vilka är uppmärksamma o.s.v.

Efter research..
..söker forskare genom sin insamlade information efter ett slags mönster för att kunna beskriva hur något ser ut eller hur något specifikt sägs. Forskarna beskriver olika fenomen, inte varför det är så. /L

Bildkomposition med Astrid Haugland
Astrid Haugland är författaren till böcker som handlar om digital bildbehandling. Den bok som MTB använder heter "Digital foto- och bildbehandling". MTB spenderade en rolig eftermiddag med författarinnan som lärde oss bildkomposition genom att visa oss två nästan likadana bilder. Vi skulle välja vilken bild vi tyckte var bäst och varför. /L

Grafisk Formgivning: "Linda on Blogspot"
Mall: "Minima Black" Designer: Douglas Bowman
Bakgrundsfärg: Lavendelblå The Sky Is The Limit

Styckeformat. Font. Storlek. Style. Färg.
Rubrik. Trebuche. Large. Fet. Svart
Mellanrubrik. Arial. Normal. Fet. Svart.
Brödtext. Arial. Normal. Svart.

Redovisning 24 feb: Medieteknisk Forskning
Efter 4 veckors research och uppsatsskrivande, skulle vi presentera våra uppsatser och opponera på en klasskamrats uppsats. Jag var fruktansvärt nervös. Oppositionen gick smärtfritt och snabbt. Kanske för snabbt. Men om man opponerar på en uppsats som är väldigt imponerande i ämne och struktur och i stort sätt är felfri. Vad finns det då att opponera på?

Min presentation av min egen uppsats gick däremot raka vägen ner i toaletten. Där stod jag med ett A4 papper med maskinskrivna stolpar i mina händer, och nervösiteten gjorde att jag inte bara hoppade över hälften av stolparna, men att jag rabblade upp dem allt annat än i tur ordning. Jag har varit med om många nervösa och stressade redovisningar. En gång var jag så nervös att munnen blev så torr att jag fick svårt att prata. En annan gång hade jag precis kommit från tandläkaren när jag skulle redovisa en bokrecension inför klassen. Jag kommer ihåg hur svårt det var att uttala bokstaven F som tycktes stå på varannan rad.

Men det här var den värsta redovisningen i mitt liv. Inte blev jag lugnare när jag fick veta att jag var nästsiste man som skulle göra presentationen långt in på eftermiddagen. För varje minut som gick växte sig ängslan allt starkare.

Det förvånar mig att grundskolorna i Sverige inte lär ut hur man ska övervinna sin nervösitet när man ska stå inför en mängd folkhop. Jag tycker att retorik (läran om talekonsten) borde stå med på schemat. Men en sak är säker angående dåliga redovisningar. 1) Jag var inte ensam om att vara nervös. 2) Det får inte hända igen. /L